Stol

Kom på igår varför det är så jävla värdelöst och jobbigt att jobba kvällar. När man jobbar dag och börjar tidigt på morgonen så kliver man upp och stressar iväg till jobbet och är hemma vid halv fem, fem.. Det känns som ett självmords försök att ta sig upp men när man väl är uppe är det bara att slänga sig iväg. Ja, men om man jobbar kväll då.. Då sover man till halv elva, elva kliver upp och sätter på kaffe, röker en cigg i väntan på kaffet, ligger sen i soffan till typ tolv, slurplar kaffe och myser i morgonrocken. Sen lallar man runt hemma och orkar inte göra allt för mycket, för man ska ju ändå till jobbet snart. Vid kvart i tre drar man till jobbet och kommer inte hem förens elva, halv tolv..Grejen med att jobba morgon är att man behöver inte sitta och fundera på hur drygt det ska bli att gå och jobba hela dagen. Det är ju inte så drygt när man kommer dit, men det är alltid jobbigt innan man ska dit. Det är som att duscha, skit drygt att tänka tanken om att klä av sig, bli blöt och allt det där. Men när man väl står där är det inte så tokigt ändå..