Stol

Långa snabba promenader med lurarna gör att det svåraste bitarna inte känns så svåra trots allt. Jag håller på att hitta tillbaka till mig själv efter den jobbiga vintern. Allt börjar kännas mycket lättare, små problemen spelar inte längre någon roll. Måndags promenaden va lång och snabb, ibland får vi ryck och springer allt vad vi har en bit, känner ibland för att skrika. Aldrig någonsin känt eller trott att man kan få kickar bara av att utarbeta sig själv, rätt facinerande vad som egentligen händer med kroppen. Börjar älska livet och mig själv igen och saker och ting är så självklara. Men nog flyger tankarna iväg ibland och hamnar ofta hos en och samma person, men antar att även dom tynar ut om så är meningen. Även skönt att veta att alla nya människor jag träffar från och med nu inte behöver någon förklaring, finns inte längre nåt att förklara.. :)